Ont i magen
Jag vet inte vart jag ska ta vägen i hela stora världen.
Jag vill mest krypa ner under täcket och gråta.
Varför?
Ja, inte sjutton vet jag.
Men varför inte?
Vilka vänner är riktiga vänner?
Vilka skulle ställa om det verkligen var något?
Vilka blir glada på riktigt när det går bra för mig?
Vilka bryr sig om hur jag mår, egentligen?
Vilka bryr jag mig verkligen om? (Ibland känns det som att det är många fler än de som verkligen bryr sig om mig, men vad vet jag. Det är så svårt att veta. De kanske känner likadant...?)
Ikväll ska jag åka hem. Åh, herregud vad jag längtar efter att få en kram av Jim!
Jag vill mest krypa ner under täcket och gråta.
Varför?
Ja, inte sjutton vet jag.
Men varför inte?
Vilka vänner är riktiga vänner?
Vilka skulle ställa om det verkligen var något?
Vilka blir glada på riktigt när det går bra för mig?
Vilka bryr sig om hur jag mår, egentligen?
Vilka bryr jag mig verkligen om? (Ibland känns det som att det är många fler än de som verkligen bryr sig om mig, men vad vet jag. Det är så svårt att veta. De kanske känner likadant...?)
Ikväll ska jag åka hem. Åh, herregud vad jag längtar efter att få en kram av Jim!
Aktivt smart
Hejsvej!
Idag har jag haft en föreläsning om Bibelns berättelser. Mycket intressant, tycker jag. Många i min klass påstår att vår föreläsare är elak, pratar obegripligt och att man inte fattar någonting av vad han säger. Jag håller inte med! Jag tycker han är bra! Visst är han lite speciell, men det hoppas jag att jag också kommer bli som lärare, speciell, vem vill inte vara det?! Han pratar ganska tyst dock, men om alla i klassen bara håller käften så är det inget som helst problem! Anstränger man sig dessutom lite och försöker lyssna på vad han säger, lägger ihop ord+ord i hjärnan till meningar med betydelse så förstår man vad han säger! Okej, jag har ganska stor fördel i just det här läget eftersom jag har relativt mycket förkunskaper om ämnet, men jag vidhåller ändå, att det gäller bara att vara "aktivt smart" = vara tyst, lyssna noga och tänka! Och vilja förstå!
När jag gick i åttan så hade jag närapå IG i NO. För enda gången i mitt liv fick jag faktiskt IG på ett kemiprov i sjuan men sen lyckades jag hålla mig precis över G-sträcket i åttan och fick alltså godkänt i betyget. Jag tyckte kemi och fysik var jättesvårt och fattade nada. Men jag var inte alls nöjd med ett G i betyget och framför allt var jag inte nöjd med att inte förstå ämnet så när vi i nian skulle få ny No-lärare så bestämde jag mig för att jag skulle fatta vad han sa och höja mitt betyg. Så enkelt var det faktiskt för mig. Jag bestämde mig för att lyssna och försöka allt vad jag kunde. Och ganska snart så sa det faktiskt "klick" i min hjärna och jag fattade poängerna av det han försökte förklara! Sen var det ju (nästan) lätt som en plätt. När jag gick ut nian hade jag solklara MVG:n i både kemi och fysik.
Det är klart att det inte är så här lätt för alla i alla lägen, jag vet det! Jag vet också att jag har relativt lätt för mig i de allra flesta ämnen, men jag tror ändå att man gör sig själv en jättetjänst om man verkligen försöker vara intresserad och vill förstå. Och tror att man kan förstå. Jag vet att jag också hade kunnat vara en av dem som inte fattar någonting av vad han säger, men jag bestämde mig för att lyssna på riktigt på vad han säger och för att "det är klart att jag kan!" och då kunde jag! Nu har inte jag klarat tentan än, men jag tror inte att det är omöjligt för mig att klara den. Men det är så många i min klass som bara bestämt sig för att den här gubben är knäpp och att han snackar ett konstigt språk som de inte fattar. Då försöker de ju inte ens!! Men hallå, då är man ju faktiskt aktivt dum.
Allt för mig ikväll. Imorrn ska jag läsa hans bok. Undrar om jag kommer fatta den... Jag ska i vilket fall göra mitt allra bästa, så jag tror inte det är helt omöjligt även om den onekligen verkar ganska svår...
//Sofia
Idag har jag haft en föreläsning om Bibelns berättelser. Mycket intressant, tycker jag. Många i min klass påstår att vår föreläsare är elak, pratar obegripligt och att man inte fattar någonting av vad han säger. Jag håller inte med! Jag tycker han är bra! Visst är han lite speciell, men det hoppas jag att jag också kommer bli som lärare, speciell, vem vill inte vara det?! Han pratar ganska tyst dock, men om alla i klassen bara håller käften så är det inget som helst problem! Anstränger man sig dessutom lite och försöker lyssna på vad han säger, lägger ihop ord+ord i hjärnan till meningar med betydelse så förstår man vad han säger! Okej, jag har ganska stor fördel i just det här läget eftersom jag har relativt mycket förkunskaper om ämnet, men jag vidhåller ändå, att det gäller bara att vara "aktivt smart" = vara tyst, lyssna noga och tänka! Och vilja förstå!
När jag gick i åttan så hade jag närapå IG i NO. För enda gången i mitt liv fick jag faktiskt IG på ett kemiprov i sjuan men sen lyckades jag hålla mig precis över G-sträcket i åttan och fick alltså godkänt i betyget. Jag tyckte kemi och fysik var jättesvårt och fattade nada. Men jag var inte alls nöjd med ett G i betyget och framför allt var jag inte nöjd med att inte förstå ämnet så när vi i nian skulle få ny No-lärare så bestämde jag mig för att jag skulle fatta vad han sa och höja mitt betyg. Så enkelt var det faktiskt för mig. Jag bestämde mig för att lyssna och försöka allt vad jag kunde. Och ganska snart så sa det faktiskt "klick" i min hjärna och jag fattade poängerna av det han försökte förklara! Sen var det ju (nästan) lätt som en plätt. När jag gick ut nian hade jag solklara MVG:n i både kemi och fysik.
Det är klart att det inte är så här lätt för alla i alla lägen, jag vet det! Jag vet också att jag har relativt lätt för mig i de allra flesta ämnen, men jag tror ändå att man gör sig själv en jättetjänst om man verkligen försöker vara intresserad och vill förstå. Och tror att man kan förstå. Jag vet att jag också hade kunnat vara en av dem som inte fattar någonting av vad han säger, men jag bestämde mig för att lyssna på riktigt på vad han säger och för att "det är klart att jag kan!" och då kunde jag! Nu har inte jag klarat tentan än, men jag tror inte att det är omöjligt för mig att klara den. Men det är så många i min klass som bara bestämt sig för att den här gubben är knäpp och att han snackar ett konstigt språk som de inte fattar. Då försöker de ju inte ens!! Men hallå, då är man ju faktiskt aktivt dum.
Allt för mig ikväll. Imorrn ska jag läsa hans bok. Undrar om jag kommer fatta den... Jag ska i vilket fall göra mitt allra bästa, så jag tror inte det är helt omöjligt även om den onekligen verkar ganska svår...
//Sofia
Plugg
God dag god dag båd herre och fru!
Nu har skolan kommit igång på riktigt. Det verkar som att vi under denna kursen kommer få känna på hur det är att plugga på universitetet såsom många andra beskrivit det, men som vi inte erfor under vårt första år. Nämligen tunga böcker, sega föreläsningar, massor av anteckningar som man knappt förstår själv i efterhand också den hemska salstentan som närmar sig med stormsteg för varje dag som man inte pluggar så mycket som man borde göra. Idag fick vi dessutom reda på att vi förutom salstentan och grupparbetet ska skriva en hemtenta på drygt ett dygn. Och när röstade klassen på att den skulle vara? Jo: på min födelsedag!! Känns jättekul, verkligen...
Jaha. Sånt är livet antar jag. Plugg, plugg och plugg. För min del kommer det troligen fortsätta på det viset i över två år till. 210 poäng ska jag läsa (enligt det nya systemet som jag precis har förstått hur det funkar.) Hittils har jag läst...öhm.. 60 godkända. + 4,5 nudå i den kursen jag är mitt i. Tja...en bit på väg iaf. Det kommer gå fort.
Idag ska jag åka hem. Skönt skönt. Fast Jim kommer inte hem förrän imorrn, det är lite trist då...men kanske bra, för då får jag lugn och ro att läsa imorrn.
Vi ses.
Sofia
Nu har skolan kommit igång på riktigt. Det verkar som att vi under denna kursen kommer få känna på hur det är att plugga på universitetet såsom många andra beskrivit det, men som vi inte erfor under vårt första år. Nämligen tunga böcker, sega föreläsningar, massor av anteckningar som man knappt förstår själv i efterhand också den hemska salstentan som närmar sig med stormsteg för varje dag som man inte pluggar så mycket som man borde göra. Idag fick vi dessutom reda på att vi förutom salstentan och grupparbetet ska skriva en hemtenta på drygt ett dygn. Och när röstade klassen på att den skulle vara? Jo: på min födelsedag!! Känns jättekul, verkligen...
Jaha. Sånt är livet antar jag. Plugg, plugg och plugg. För min del kommer det troligen fortsätta på det viset i över två år till. 210 poäng ska jag läsa (enligt det nya systemet som jag precis har förstått hur det funkar.) Hittils har jag läst...öhm.. 60 godkända. + 4,5 nudå i den kursen jag är mitt i. Tja...en bit på väg iaf. Det kommer gå fort.
Idag ska jag åka hem. Skönt skönt. Fast Jim kommer inte hem förrän imorrn, det är lite trist då...men kanske bra, för då får jag lugn och ro att läsa imorrn.
Vi ses.
Sofia